Åker för första gången på flera dagar längre bort från gården än några km in till en av de gladaste städerna i Sverige. Hudiksvall som under vinterhalvåret liksom ligger och gubbsover ända in i slutet på april. Då tinar trottoarerna fram och när de sopas rena från grus drar Hudiksvallsbon upp rullgardinen för att äntligen släppa in våren. Alltmer som vädret blir varmare fylls Möljens brygga på med glassätare i alla åldrar. Små kladdiga snuviga barn med hela ansiktet fullt av glass men även en och annan farbror, också han med glass i hela skägget. Det finns tuffa tonårskidds med säkerhetsnålar på sina ryggsäckar de trasiga jeansen blottar deras vita knän. Det fylls också på med lediga bäbismammor med tillhörande svindyr vagn utrustad med namnplåt. Alltsammans i en enda solande gröt som alla glömt hur denna lilla stad gubbsovit ett halvår.
Just idag finns det inte en enda frusen själ på bryggan. Ingen är sugen på mjukglass, inte än. Jag har mycket lättare att trivas i Hudik när solen värmer än när jag halkat runt på Storgatan iförd vinterjacka och en maläten plånbok. Men de förstås jag behöver ju inte åka in för ens i slutet på april.