Åkte förbi Hudiksvalls nya skatepark igår kväll, genast väcktes 16-åringen i mig. Det är omöjligt att motstå de släta betong böljorna längre nu, vill känna vinden i håret, suget i magen sekunderna innan jag smaskar ansiktet i backen. Dammar av den gamla brädan och struntar i hur det går, måste bara… Känner mig som när korna släpps på grön-bete efter en mörk och kall vinter. Kanske dammar av det där gamla ”klipp-kortet” på röntgen också 😉 Vi får väl se. Här kommer jag!
Tidigare i dag var jag väldigt sugen på en promenad men suget har liksom avtagit allt efter som timmarna framför datorn ökat i anta. Vanliga dagar inbillar jag mig att det inte alls är så jobbigt att göra saker, men idag är en sån där glida runt i mjukisbrallor med strumporna på halvafotendag. Lökig, utan varken måsten eller mål sitter jag här och trivs. Mina måsten har jag redan klarat av, i morgon kommer det fler. Alltså tar jag vara på detta lilla andrum och myser på i mina mjukisbrallor. Dörren till bakgården står öppen i en tyst demonstration till hösten som lurar vid brevlådan, lite kallt om fötterna men det är de värt för skönt är det. I mina lurar dunkar D.P elektroniskt och mysrytmiskt. Ghaa vad snuskigt mysigt allt blev nu då… aya.. Åkte förbi bygget av Hudiksvalls nya skatepark och det börjar ta sig ordentligt nu. Ljusår ifrån de fårhållande vi hade att åka på som tonåringar, det var på tiden att ungdomarna i den här stan fick något vettigt att syssla med. Man kan ju inte bara stänga ner fritidsgårdar och sedan klaga på att det är stökigt på stan. Hursom, stora snickartummen upp för Hudiksvallsborna som visat att det går faktiskt att skapa en riktigt grym betongpark i en sån liten stad som denna. Känner jag mig själv rätt så dröjer det nog inte så länge innan jag bara måste provåka igen. Gipsad kan man vara året runt 😉
Fortsätter kvällen med att försöka behärska dessa små kryp.
/kram på er