Ghaa, ibland är det bara så skönt att stänga in sig i ett mörkt rum och låtsas att jag inte alls bor med 11 personer. Idag har jag stängt in mig två gånger, för att mentalt hämta andan inför nästa djupdykning i den sociala oceanen. Det blir inte lättare av att vissa av oss är mer lättretade än andra. Det enda som då hjälper är att åter stiga till ytan i den mörka rummet med den stängda dörren och glömma alla irriterade tonfall och trötta kommentarer.
Som en sån sak som att bara ligga på soffan och vila kan lätt bli till ett provocerande demonstration och då måste antingen försvaras eller helt enkelt fly platsen för att återvända dit vid ett senare tillfälle. Ni som muttrande fredagsmyser med familjen i TV-soffan med popcorn och två olika viljor om vad fjärren ska peka på, betänk då att i detta hushåll så slåss minst sex kanske åtta vilda orangutanger om den där lilla plastgrejen som magiskt kan ändra innehållet på dumburken. Jag har helt enkelt gett upp TV-tittandet, det är helt enkelt inte värt alla rivsår och brutna lemmar. Jag övar mig istället på att utveckla mina sociala ninjaskills. Jag har tex. helt själv listat ut att om jag tömmer diskmaskinen någon då och då ökar min förmåga att förbli osynlig avsevärt. Som att gå till skogen och hjälpa till med att försörja huset med ved inför nästa vinter gör att det klirrar till ordentligt med pluspoäng. Det gäller att ha så många som möjligt. Den med minst poäng i fickan när dagen är slut sliter orangutangerna i småbitar och att få mumsa på en saftig semla är bara att fetglömma!!
Som tur är så har jag en syster som blidkar de vilda primaterna med just semlor, pjuh så var denna dag räddad! Alla glada ingen dog.