Dagarna smälter ihop i en enda dimmig sörja, november den dimmigaste månaden hittills. Det är som att leva i en skål med ljummen filmjölk, vardagen blir ett töcken, som om hela världen halvsover. Överallt luktar det multna löv och blöt höstjord. Vintern kanske tar time out denna gång. Ärligt talat spelar det inte någon roll, större delen av sommaren försvann ju med näsan tryckt mot en dataskärm, har på känn att vintern kommer göra det med. Bara det finns tid att smita iväg till fjällen, så att jag kan vara så där extra mycket ledig som man bara känner sig när man åker iväg.
Har sedan en tid haft motivations svackor när det gäller mina studier. Kanske är så för de flesta som närmar sig slutet av en utbildning. Mitt problem är väl att jag har svårt att visualisera mitt framtida yrke. Så mycket som har snurrat i skallen på mig de sista veckorna. Är detta rätt? Har som alltid en barnslig känsla av att allt kommer ordna sig. Det brukar ju vara så, trots det kan man ju aldrig veta.
Hur som så blir det bröllop i sommar i alla fall. Känns både overkligt och fantastiskt på samma gång. Vuxen poäng gånger tusen, och fler ramlar in allt efter som det kallas att bli äldre. Med alla tusentals fjärilar jag hade i magen då jag skulle fria kan jag inte föreställa mig hur det kommer kännas dagen innan bröllopet! Men en snabb genomgång av tänkbara gäster hamnar antalet på dryga 100-150st själar. Vilket snabbt gör det hela till en kostsam historia, men man gör ju bara detta en gång. Och bröllop måste få svida lite på kontot, ska det festas så ska det festas ordentligt.
Hösten har tagit en intressant vändning då allvaret blandats in i drömmarnas värld. Det har tittats på priser, bokats möten på banken, listats för och nackdelar på allt möjligt. Hemkommen från Elmia jordbruksmässa med en hel del nya tankar i huvudet. Jag googlar andra saker nu än för några månader sedan, ord som kviga, kilopris, affärsplan osv. De börjar kännas som om saker och ting börjar hamna i rullning.
”Om ett par år… när solen första strålar smälter morgonfrosten, tar jag en tugga till av knäckemackan medan jag går i genom i huvudet vad som ska göras under dagen. Martina är redan på väg för att hämta några kvigor hos en av de närliggande mjölkgårdarna. Efter en hektisk sommar med oändliga timmar i traktorn ser jag fram emot vintern som kommer. Häller upp lite mera kaffe i den vita muggen och funderar vidare, kanske skulle ta och klippa tacklammen i eftermiddag, skönt att få det gjort. När snön äntligen kommer kanske det finns tid till att snygga till inomhus, nya tapeter på övervåningen, en annan lampa i hallen, en som jag inte slår huvudet i. Telefonen ringer, jag lämnar den halvdruckna koppen på bordet, tuggande på sista biten av mackan går jag ut för att hjälpa Martina att lasta av.”
Detta ligger nu närmare än vad jag vågat hoppats på, nu gäller det bara att hitta en trevlig gård som passar just oss. Har du något tips på en trevlig liten Hälsingegård med hyfsat mycket betesmark så hör gärna av dig. Annars går det bra att bara hälsa på när vi köpt en 😉 Jag sätter på mera kaffe…