🙂 Glider
Men sköna låtar i örat glider jag över asfalten, friheten känns i brösten när jag lätt glider förbi bilar efter bilar som muttrande svär vid röljusen. Vart ska dom alla människorna? Vet du vart dom ska? Inte dit jag ska i alla fall, jag ska hit, hit till nuet. Svänger in på en cykelbana, hör plingande framför mig. Bråttom har dom, de där människorna som ska någon annanstans än hit. Det blir fort farligt om man hela tiden vill nån annan stans. Mitt emellan stress till dagis och pulvermos kanske det kan vara svårt att bry sig om nuet. Men det kan räcka bara med en suck, ”åh vad bra jag har det”. Lite tacksamhet för det som finns runt omkring är inte farligt. Och när jag kommer på att vara lite tacksam så blir jag genast på bättre humör än innan. Livet kan vara alldeles för underbart för att inte leva det högljutt! Det går brantare nedför nu, jag lutar mig lite framåt och känner koncentrationen skärpas i samband med att farten ökar. Åh det här gillar jag att vara lite små rädd för att smeta ansiktet över asfalten i 30km/h det enda som behövs är en liten sten framför någon av mina hjul. Gör några större svängar i ett försök att få ner farten. Hittar ett passande ställe att åter igen köra upp på cykelbanan bort från det mindre passande körfältet jag åker i nu. Varmt i Stockholm så här nära juni, jag kan åka med tunnare kläder, vilket ökar på den där pirrande ”tänk om jag smetar ansiktet i asfalten” känslan lite till. Ropar till mest för mig själv men lite till de två personer längre fram som verkar vara mer sugen på att äta upp varandra än att flytta på sig från mig som kommer i alldeles för hög fart för att hinna stanna. WOOHAA!! ropar jag åt som medan de överaskat hoppar åt sidan bakom mig hör jag tjejen skratta högt. Mår som en prins, glider som en kung, rapar som en groda. Det finns alltid plats för fler bredvid mig i nuet. Sugen på att hänga på? Ok kom då! Så glider vi!