För er som redan var invigda kan jag meddela att frieriet gick galant, till er andra vill jag säga att jag nu mer är lyckligt förlovad. med min Martina. Det har varit några nervösa dagar innan lördagen var här. Jag hade planerat att fria på morgonen mest för att slippa gruva mig under resten av hennes födelsedag. Kvällen innan låg jag och vände mig som en abborre på bryggan, hade svårt att somna trots att jag hade klippt ca 100 får dagen innan. Tack och lov kan man säga annars hade jag väl legat vaken hela natten…
Vaknar till med ett ryck och kastar nervöst ett öga på klockan: 03.11 kanske lite väl tidigt för frulle på sängen. Nästa gång, 05,04 osv. När klockan var 06,20 kunde jag inte ligga kvar lägre. I trappen på väg ner går jag så tyst jag kan i hopp om att hon ska somna om. Antar att hundarna funderar varför jag är vaken först denna morgon.
Med varm Obo’y och en äggmacka på en bricka med tända ljus smyger jag upp för trappen igen. Där ligger hos vacker som en ängel. Hon skruvar lite på sig och sätter sig sömndrucken med leende upp i sängen. Martina missar självklart ringen under mackan så jag blir tvungen att visa henne den. Orden bara flöt ut ur mig, enkelt och inte alls så nervöst som jag inbillat mig. Mellan tårarna svarar hon ja och tar emot ringen som jag med en lättnad att den passar sätter på hennes finger.
Resten av dagen gick vi nog båda iland molnen, ingen av oss har i och för sig kommit ner där i från än.
Som nyförlovad tar jag några dagar senare åter igen tag i forskandet om hur man gör för att starta upp ett produktionsjordbruk.
Pratar i telefon med LRF i vad som verkade vara en evighet, det var inte direkt ett kalas samtal. Hur vida vi kan starta eller inte hänger allt lösare verkar det som. I slutändan handlar allt om pengar ändå, de som inga har får nöja sig med att drömma. Skulle nog haft de där sista miljonerna som fattas nu. Begrepp som kalkyler, årsbudget, förvärvsinkomst, belåningsutrymme travas i allt högre travar till huvudet exploderar. Det kanske blir att tänka om lite i hur vi ska nå dit vi vill. Vi bestämmer oss ändå för att inte ge upp trots att detta var lite utav ett bakslag.
<3