Nu har våren äntligen anlänt på riktigt här på Nils-Lars. I tisdag på den soliga eftermiddagen kom de första efterlängtade lammen 😀 Blev två tackor och ett bagglamm och en super duktig mamma som tog väl om hand om alla de tre små. På bilden nedan ser ni mig och bagglammet som fick en jätte fin brun/grå färg dock synd att det blev just ett bagglamm. Men om vi har turen kanske den blir en blivande avelsbaggen hos någon annan trevlig fårbonde. Annars komma det bli ett väldans fint skinn.
Annat som händer här på gården, min och svärmors plantering till blivande trädgårdsland växer och gror så det knackar. Har sått både det ena och andra, bland annat gurka och majs(som ni kan se på bilden nedan) pumpa, broccoli, vit och rödkål, en mängder olika sorters tomater och lite annat smått och gott. Om mer blir det senare när det blivit varmare ute så man kan så direkt bla pärer, morötter, rödbetor, rädisor, sallader mm. Mitt mål är att vi någon gång i framtiden ska bli så gott som helt självförsörjande på grönsaker, rotfrukter och kött under hela året. Ägg och mjölk är vi ju redan självförsörjande på men det skulle vara roligt om man kunde bli så mycket som möjligt. Då vet man exakt var maten kommer ifrån och att den inte innehåller nått annat än det som den ska, speciellt eftersom vi har en ekologisk krav- gård 🙂 Man vet var djuren har växt upp och hur bra dom har haft det under sin upp växt. Och en annan viktigt punkt, man vet att sina älskade barn inte får i sig några farliga ämnen eller kemikalier.
En massa tomater komma det bli 😀 Gott att kunna ta en egen odlad, solmogen, pinfärsk tomat en solig och varm sommardag 😀 Livet på landet, det är bra det <3
Håll utkik! Denna vår, sommar och höst kommer det hända mycket roliga saker här på Nils-Lars. Fix och upprustning av gården och förhoppningsvis ett blivande fårstall bygge ska dra igång 😀
Och skulle ni bli sugna på lite gott lammkött kanske till grillningen i vår/sommar så tveka inte, skicka bara iväg en beställning så fixar vi det fort det är möljigt 🙂
Ljudet av TV:n håller mig sällskap i väntan på att Martina ska komma hem. Hon passar på att rida lite extra nu när jag är hemma och kan vara med lillen. Dock har denna dag full av bus tagit ut sin rätt, trött ligger han och trynar i soffan väl uppallad med både filt och kudde. Det är lite utav ett projekt att lämna den lille gossen på en plats nu när han har blivit mer och mer rörlig. Vi har dammat av en gammal gåstol och den har tagits emot med stor glädje. Han har nog sparkat sig över golvet så många gånger att det snart är en stig nednött i plastmattan.
Jag hör en ljudlig fjärt från soffan och ett gällt ljud som betyder ungefär ”Kom och hämta mig snarast och ro hit med någon mumsig leksak som jag kan dregla på”. Sagt och gjort, plockar jag upp den lille gossen och sätter honom på golvet i en hög med en massa mumsiga leksaker. En nöjd tystnad infinner sig i rummet som bara bryts av ett par jollrande och ett och annat stön. Det är jobbigt att sitta när den kunskapen är lika färsk som filen i kylen. Det är en tacksam tid nu när han kan underhålla sig själv en så pass lång stund att man hinner kila iväg på toan utan att panik utbryter.
Bästa platsen att somna på förutom famnen är i vagnen när den står intill mjölkrummet. Jag antar att det är det rytmiska ljuden som han gillar. Det kanske inte är någon jätte skräll att flertalet av gossens leksaker är kossor i alla sorts former. Mjuka, hårda, vissa skramlar, andra piper något Swischa inte är super förtjust i. Men lekfilten duger fint den passar hon på att mysa på medan lillen sover.
Det är på en av många resor över till andra sidan havet som jag nu sitter i den lilla blommiga soffan som jag suttit i så många gånger förr. Vi har klippt fler får under åren än vad som går och räkna, vi har slitit, skrattat och tomglott med muskler ömma av all ansträngning de får stå ut med under dagarna här.
På TVn visas ett program med problemet med all plast som finns i havet. Vi matas med hur mycket skräp det finns i havet, Med magont tänker jag på hur det ska bli för våra stackars barn som skall leva bland alla de sopor som idag finns i världen, Det är ju helt sjukt att det kan plockas tonvis med skräp på våra kustremsor. Mickroskräp, sophamnar och onödiga plastpåsar som vi bara använder en gång.
I morgon är det sista arbetsdagen på den här lilla ön, vi kommer att klippa ca 170 får. Sysslan ser tillsynes lätt och smidig ut men ögat luras av en stadig van hand. De som provat att klippa ett får vet vad jag pratar om, det tar ca 1000 djur innan det flyter på. Sen är det bara att repetera djur efter djur, jag är den förste som ska erkänna att jag har en hel bit kvar innan jag kan räkna mig till de i toppen trotts de tusental djur jag klippt genom åren. Tekniken finns där men jag har mycket kvar att lära. Tack och lov så får man lov att lära så länge man lever. Det ända som då finns att göra är ju såklart att klippa mer.
Ser fram emot morgondagen och hoppas på att jag ska även denna dag lära mig en hel del. God natt på er! ♥
Summerar gårdagen då det var födelsedagsfirande på Nils-Lars med mat och trevligheter med goda vännerna the Heeds.
En veckodag mitt i veckan och ett kallt golv som får det att isa ända upp i låren när man sätter ner sina nakna fötter vi sängkanten är det svårt att leta fram romantiken. Men frukost på sängen är en lag som skall följas annars tycker jag inte att det räknas som födelsedag!
Men mackor och tänt ljus skulle jag smygande komma in i sovrummet igen men möts istället av frun som står och byter blöja på den lille i det dunka vardagsrummet.
Med mackorna uppäten och paketet upprivet är det dags för mig att åka till jobbet. Tänk vad mycket som skulle hinnas med på gården om inte det där jobbet kom emellan hela tiden. Men det är ju bra med de där pengarna ibland…
På kvällen så kom familjen Heed och livade upp vårt hem med värme och skratt, vi hade en trevlig kväll och med ryggbiff på bordet. Två småbarn som dreglade ikapp och paltkoman som bevis på att maten gick ned kunde vi summera kvällen som trevlig.
Så här dagen efter är det lätt att tro att den var påhittad, men det är ju bara ett tecken på att det är dags att ha så där trevligt oftare.
Så varmt välkomna till oss på Nils-Lars här finns alltid plats och tid för vänner.
Kram på er!
och åter igen tack för en trevlig kväll Heeds
Luktar som ett helt fårhus, tänker på hur jag ska hinna bli av med denna för vissa mindre trevliga doft innan kvällens buggövningar skall genomföras.
Ryggen känns nu som den förtjänar efter ett par gårdars fårklippning. Tur att det är så roligt att dansa för roliga saker är sällan jobbigt att göra. Men just för stunden önskar jag inget annat än en varm dusch och lite mat i magen, sen ska det nog gå bra att svänga mina lurviga.
”Bounca” går endast på mätt mage 🙂
I förmiddags passade vi på att sortera bort de sista bagglammen från tackorna. Teja var så duktig och samlade ihop alla 94 får i fållan så jag och far kunde börja väga lammen innan de lastades i djurtransporten. När jag är mitt upp i att arbeta så har jag så lätt att glömma bort tiden, så skönt att Martina kom och meddelade att jag borde verkligen fara till jobbet med det samma. Lastade de sista baggarna
Jag vaknar ovanligt sent denna morgon med Adam klagande över att farsan är så seg med att stoppa in maten som aldrig verkar dyka upp. Stapplande tar jag mig ur sängen nöjd över att den lille krabaten behagat sova i en hel timma till!
Vrider mikron någon sekund för kort och får värma mjölken ytterligare en gång, Adam har nu gått upp någon oktav där borta i sovrummet.
Tyst och nöjd flinar han sömndrucket innan han somnar på skötbordet. Det är lätt att bara pausa verkligheten när man står där och tittar ner på sitt barn. Något som skulle kunna vara en evighet senare, det har jag svårt att bedöma bär jag honom tillbaka till sägen och vi lyckas somna om en halv timma till. Det är inte för ens hundarna tycker att det är dags att lätta på blåsan som vi bestämmer oss för att massa oss ur sängen.
Det är en trevlig höstdag som möter oss på trappen, en lagom kall och solig höstdag. Färgerna har börjat brinna till ordentligt och det längtas ut i skogen nu mer än vanligt. Jag har dock svårt att tänka mig att jaga med den lille på armen. Han får nog lära sig att gå först i alla fall.
En kaffekopp senare kommer Martina hem efter morgonmjölket och vi bestämmer att det är dags att flytta tillbaka ”vallningsfåren” till den stora gruppen. Smidigast flyttar vi djur tillsammans. Martina, teja och jag. Det är så otroligt skönt att ha en så duktig hund på gården. Hon har räddat oss många gånger och jag har svårt att tänka mig hur man orkar driva djurhållning utan en vallhund.
Innan det var dags för mig att lämna över stafettpinnen till Martina och fara in till jobbet föreslog hon att vi skulle kolla på tapeter till köket. Det blev en behagligt mysgrön historia med löv på. Den fick dock beställas, så vi kanske hinner få den innan helgen.
En helt klart kalas bra start på denna tisdag.
Vi har begett oss ner till Eva Hallberg för att få ordning på webb och sajts vallning.
Det är ljummet i luften denna torsdagskväll, vi startar med fåren i en så kallad uppfostringsfålla. Sakta men säkert låser vi upp dörr för dörr i korridoren av kommandon och kroppsspråk. Samspelet mellan förare och hund stärks så pass att jag till och med känner mig lite mallig när jag går där å viftar.
Det är träning nummer 3 i ordningen och vi har kommit en bra bit in på utbildningen. Det märks att pojkarna vill jobba och det tar inte lång stund innan vi får de dit vi vill.
Adam ligger snällt och jollrar i bilstolen medan mamma och pappa turas om att vifta och gapa allt va de kan för att få vovvarna att lyda. Adam stor trivs och somnar tillslut av ljudet från en hackspett intill.
Det blir dags för hemfärd, efter att ha klappat en söt hundvalp och pratat lite sätter vi oss i bilen. Det är en väldigt nöjd liten familj som åker hem igenom sommarnatten.