Drar undan ärmen för att se vad klockan är 08.30 har nu suttit här i dryga timman och bara njutit.
Tänk att så många missar stunder som denna, att få sitta tyst i skogen och känna hur energinivån fylls på. Det är känner sen länge att vi mår bra av att vara i skogen. Men ändå spenderar vi mer tid i soffan än någonsin?!
När någon frågar mig varför jag jagar är svaret enkelt: För att jag har hittills inte hittat något annat som ger mig så mycket avkoppling och spänning samtidigt. Dessutom förpackat på en genomförbar tidsplan och budget.
Att det senare resulterar i fantastisk mat som växt upp i skogen intill gården är ett riktigt plus.
I år är det 3 gången jag får sitta med gubbarna runt elden en vecka i oktober. Det skämtas och ljugs om allt och alla. Detta år har även framtiden flyttat in i jägarjackan, då några av oss som ännu inte har en aning om vad summan av vår pension blir ordnat med GPS koordinater till samtliga pass. Dessa går nu att hitta via mobilen. Praktiskt men svårt för vissa som inte kan förstå varför man inte bara ringer i telefonen.
Jag är tacksam över att jag får möjligheten från familjen att spendera den här tiden här.
Nu hörs hunden en bit bort…
Händer som jobbat
Det luktar gott från det nyslagna gräset. En trött humla påkallar min uppmärksamhet då jag häller upp en kopp kaffe i locket på termosen. Den letar tappert efter något att stoppa isig i bland de vissna blommorna och det regnvåta gräset.
Efter en hel del skruvning och långa kvällar så stod pressen äntligen klar några veckor senare än vi hoppats på. I början på sommaren såg det mörkt ut, vi som alla andra i samma sits visste helt enkelt inte hur det skulle kunna gå ihop.
Det verkar trotts allt som om vi får in de där gräset många har svårt att få att räcka till detta torra år.
I år är det Martina som dragit det tyngsta lasset med alla de timmar hon hoppat i och ur traktorn då pressen krånglat när snudd på varje bal skall plastas.
Då är det lätt att hålla sig för skratt.
Drömmen är nu att investera i en nyare mindre krånglande press.
”Som alla vet, det går inte att bromsa sig ut en uppförsbacke”.
/ Wiktor
Tänk dig att du sitter vid ett köksbord badandes i morgonsolens varma vårsol.
När kaffet precis är upphällt och mackan ligger på tallriken väntandes på ett smarrigt pålägg.
Visst hade det känts lite snopet om inte det fanns en god salami att lägga där?
Jag vet ett bra ställe där man kan få tag i korvarnas korv!
Den blir till sin fulla rätt om den får komma ut ur emballaget och luftas i ett dygn innan förtäring. Sådär så att skinnet torkar lite och blir lite skrynkligt. Skiva sedan upp ett par mm tjocka skivor till din instagramvänliga macka, strunta sedan i den där bilden. Den smakar alldeles för bra för att vänta på sig.
Så släpp mobilkameran och ta och hämta hem en av dessa korvar istället.
Fyll i nedan så kontaktar vi er.
Trevlig helg!
Ligger och trängs med en liten gosse som av någon anledning har svårt att somna. Vi har pratat om allt, att björnar äter blåbär och bajsar blått till att han saknar sina skidor, och mamma förstås.
Dryga timman har vi legat här. Och väntat på sömnen. Han undrar varför pappa luktar kobajs.
– Det är för att pappa har varit hos korna och lagat urgödslingen, förklarar jag. (Allt skall ju alltid hända samtidigt, så farmor fick rycka in med rond 1 i nattandet ikväll.)
– Men pappa? Mormors mamma är död och finns nu på månen, fortsätter han och tillägger ”men det gör inget för ambulansen är där med en stege”
Förutom att allt verkar ramla isär när vi tittar på det så går det mot ljusare tider här på gården. Snart är även ljuset tillbaka och iom längre dagar kan utomhusprojekten ta fart igen.
Se där nu sover han visst…
Godnatt
Nu när känslan av uppgivenhet efter gårdagens tunga faktura på traktorhaveriet ramlade ned i brevlådan sakta upplöses av oset från mors ostkaka känns det genast lite bättre. Nog har det har pysslats en hel del runt mig de senaste dagarna och jag har gjort oförskämt lite för att hjälpa till. Men det har helt enkelt inne funnits någon ork kvar till det. Än mer tacksam då att min kära familj orkar åt mig istället. Jag ska dessutom till skillnad från tidigare år ska jag försöka spendera så mycket tid hemma som möjligt.
I och med att renoveringen av traktorn blev så pass mycket dyrare än vad vi hade råd med är det tungt att inse att en del planer måste läggas på is för att tas tag i senare. Dock är det väldigt skönt att ha en fungerande traktor igen. Det var lite som att jobba som snickare utan hammare, ingenting fungerade och det var så otroligt skönt att detta inte hände i somras mitt i all annan kaos med allt de där vattnet som hotade att regna bort hela skörden.
En lussebulle och en stallhagen senare känns det lite bättre, det kommer nog bli en god jul tänker jag och känner den där julkänslan smyga sig på trots allt. För vad är pengar och världsliga problem jämfört med att vara frisk och omgiven av personer som älskar en.
Så jag önskar er en riktigt god jul och ta hand om varandra!
Hejsan.
6 månader sedan vi fick igång silon. Månader fyllda från morgon till kväll med att förbereda vårbruk till att bärga foder som ska räcka vintern igenom. Nu verkar det inte riktigt bli så. Som ni kanske redan märkt har sommaren inte varit den varmaste, men tro det eller ej så kom det även för lite regn, i alla fall första halvan. Detta ledde till dålig tillväxt på vallarna. Sen kom allt regn på en gång, resten av sommaren kändes det som. Detta resulterade i att även andra skörden fick sig en törn dock var den mycket bättre än första.
Men hur jobbigt det än är att bärga foder så finns det få saker som är så härliga som att pressa den sista balen. Känslan av rikedom och självständighet infinner sig, därefter ett lugn om att du kan det bli vinter igen.
En annorlunda vinter kan det bli om vi kommer i hamn med planerna på att starta förberedelserna till det nya fårhuset.
Idag tog vi hem de sista djuren från sommar betet. Mitt i allt så fick 2 kvigor lust att se sig om i byn. Så bra har det aldrig gått att fånga in dem tidigare, en sväng ut på vallen för att sedan vända tillbaka via en trädgård in i hagen igen. Tror nog de längtade hem.
3 vändor totalt blev det med kvigor, tänk vad mycket tid en större transport kunde spara. Flyttar den högre upp på önskelistan. Näst efter balvagn.
Nu när vi packat klart all korv och de rökta lammlår vi fått hem är det dags att ta tag i nästa projekt.
Mer update om det kommer…
Hallå
Vi har under ett par veckors tid på lediga stunder plockat ihop vår senaste investering på gården vilket kommer bespara oss ca 3-4 tons bärande. (Mest Martina).
I går efter att elektrikern hade gjort klart det sista fick jag en kort liten film på mobilen. Har aldrig blivit så glad över lite oväsen 😀 😀
Förövrigt så har det äntligen börjat torka upp och vi alla djur som människor njuter av vårsolen.
Ta hand om er!
/ Wiktor
Det är nu ljuset återvänder, energin kryper tillbaka i våra trötta kroppar och vi börjar blicka framåt mot årets alla projekt.
I maj så växlar även pojkarna upp farten och kommer hänga mer på vår härliga förskola här i byn vilket frigör en hel del tid för oss då vårbruket tar fart på allvar.
Vi har även planerat för en del investeringar i maskinparken och sitter nu och letar lämpliga objekt att införskaffa. Det är mycket som står på önskelistan men vi skyndar långsamt och köper det som vi absolut inte klarar oss utan i år och fortsätter med uppdateringar kommande år.
Detta år står det harv, såmaskin och vält på listan. Så håller vi tummarna att resten av maskinerna håller ett år till.
Vi har funderingar på att bygga om spannmålslagret till verkstad så vi kan ta hand om våra maskiner bättre samt få tak över huvudet där det ska skruvas.
Till våren börjar även vi med ett spännande projekt tillsammans med några vänner där vi hjälps åt alla med ett projekt under en hel dag. Vilket ska bli super skoj!
Närmaste projekt som står och knackar på dörren är att bygga en varmrök för att själva kunna förädla en del av det kött vi producerar på gården. Tills den är klar så nöjer sig vår katt Fräs med kraftfoder.
Det är mer gräs som syns på andra sidan den fuktiga fönsterrutan än snö, men julstämningen smyger sig allt närma ändå här på Nils-Lars.
Nu när 2016 snart är slut passar det bra att summera året som gått. I vårt fall har det varit ett otroligt händelserikt år och det har nog speglat sig här på bloggen i form av sporadiska inlägg. Vi har helt enkelt haft fullt upp alla dagar i veckan, men samtidigt har det varit ett helt fantastiskt år.
Vad är det man brukar säga, ” Ja, jag är inte 25 längre det är då ett som är säkert”.
Tanken går igenom huvudet samtidigt som jag klipper det 87:e fåret för den här lördagen. – Vad är det jag håller på med egentligen? Står här och sliter istället för att vara hemma och mysa med min familj. Klockan har närmat sig 18 och jag har en bit kvar innan jag kan packa i hop mina grejer och fara hemåt. När jag kommer hem sover det säkert tänker jag och sätter det 89:e på ändan i väntan på en ny frisyr.
Väl hemma svänger jag in på parkeringen, stänger av bilen men blir sittandes kvar i tystnaden. Har inte ens ork till att packa ur bilen.
När jag lägger handen på dörrhandtaget hör jag det välbekanta ljudet av 2 små nakna fötter som smattrar över golvet. -PAPPAH utbrister del lille lintotten, jag som nyss inte orkade lyfta en vante hissar nu en av mina pojkar till taket om och om igen. Det är detta som gör allt slit värt det. Tacksamt somnar jag lagom till mörkret lägger sig.