Kommer du ihåg känslan av att sitta på golvet och inte orka lägga i legobitarna i legolådan, fast mamma hade sagt det minst fem gånger redan?
Minns du hur det helt plötsligt var mer intressant att studera mönstret på dina strumpor än att ta tag i den där legohögen. Men hade du som jag en envis mor som inte gav efter så fick du sitta där till varenda söm var inspekterad i molekyldetalj tills det bara fanns en sak att göra, plocka upp legobitarna. Det har visat sig vara en viktigare del i min uppfostran än vad jag någonsin kunnat tänka mig. För allt efter som åren gick fick jag allt fler uppgifter innan något annat skulle göras. Saker som, mata hästarna till att harva på åkern.
Varje gång jag hjälper mor och far idag med att mjölka möts jag passande nog av just exakt samma legolåda, fast idag är det trasor till att torka juver i den. Men den påminner mig om att vissa saker är det bara att göra, man kan inte strunta i det mjölken måste ut ur korna annars lider de något förskräckligt.
Något jag lagt märke till de sista dagarna är att folk i allmänhet har svårt att ta sig an uppgifter. De ligger en skräck i att ”binda upp sig” och försvarar sig med – Men tänk om vi får främmande då?!
Det går inte att lova något på en gång utan det gäller att hålla så många dörrar som möjligt öppna utifall de skulle hända något annat, något roligare. – Man vill ju inte missa något eller hur?
Så kära rara du som känner igen dig i detta velande, ta och bjussa lite på dig själv det kommer du att tjäna på i längden. Vi i min generation är ganska så kass på just det här, det ska erkännas först och främst av mig. Bestäm dig för en sak och stå för det, känn efter skulle det vara helt värdelöst att göra det du blev tillfrågad? Skulle det kännas softare att ligga och lapa sol på stranden eller sitta och mosa in en mjukis istället så spelar det inte någon roll, gör det du vill men sitt inte där med himlande ögon och vela! Säg det som du egentligen vill säga.
I helgen ska jag och min käre kusin Benjamin åka ner till Örebro och hämta Martinas saker, DET är att ställa upp! Vilken man, lägger en helg för att hjälpa oss flytta!
