Pendeltåget gnisslar vidare söderut mot Södertälje C med en bodpojk utklädd till IT tekniker. Han sitter och tittar ut över lampor och bilar som swichar förbi utanför fönstret. Det pratas näst intill ett främmande språk i sätena bredvid. ”jaba lixom?!, han ba å ja ba å vi lixom vadå va?!” Han flinar brett åt det och bryr sig inte om ifall det märks. Om det blir pinsamt då är det ändå inte han som skäms. Fler lampor än vad han kan räkna till sträcker ut sig som ett gnistrande täcke mot horisonten. När han sitter och drömmer som bäst nyser en enorm karl honom i nacken. Äcklad och med bacillskräcken krypande under skinnet sneglar han argt bakåt och suckar helsvenskt högt för att sedan vända sig om igen och återvända till drömmandet ut igenom fönstret. I tanken är han någon annan stans. Långt ifrån värkande visdomständer och trötta lattemornar. Tankarna formar en hund som skällande hoppar och morrar lektfullt med en pinne i munnen. Lycklig och helt omedveten om resten av problemen i världen. Barnsligt låter han sig ryckas med och för en liten stund glömma bort allt annat. Den höga elektroniska rösten sliter tillbaka honom till det gnisslande pendeltåget och det är dags att kliva av. Rock ON!!
