Kylan smyger sig in under mina tår. Det ska föreställa juni men jag fryser som om det vore höst redan. Jag sitter på en bänk med nött trä som är blekt av solen. Framför mig myllrar det av människor som gör sitt yttersta för att hinna med att vara ledig. ”Det är ju ändå lördag så vi måste ju passa på” hör jag den kvinna säga i folkmassan.
En liten flicka släpar på sitt mjukdjur, tror det är en kanin. Den är något stor för henne att bära då ena benet släpar i marken.
Det är vackert, saker vi bara bestämmer oss för att släpa med. Det kan vara en väska, ett instrument eller en något förstor kanin. Som om de där sakerna blir en förstärkning av oss själva. En slags spegelbild från insidan.
Idag ser min insida något frusen ut men jag gör mitt bästa för att värma det med ett leende.
Ett leende som växer då jag kommer att tänka på min mormor. Förr hade man i Hälsingland och kanske även på andra ställen i landet en Ljugarbänk som stod utanför bron. Eller trappan in till husen som det heter på svenska. På ljugarbänken kunna man sitta och prata lite om allt möjligt, en skvaller ventil.
Min mormor hade en sån, fast i skepnad av en hammock. En väl använd sådan. När jag svängde in på den lilla vägen upp emot min mormors hus var det mer en regel än ett undantag att jag fann henne sittandes i den slitna orangea hammocken med en kaffepanna redo att slåspå så fort det vankades främmat.
Välkommen i sommar hem till oss så ska vi ha både ljugarbänken och kaffepannan redo!
Världen snurrar med bruten fart, kalendern, mobilen, nyckar och komihåglappar. Allt fortare och fortare tills de suddas ut till stäck och färger. Jag ser ingenting längre bara en gröt av uppgifter och löften. – Jajamän, klart jag kan fixa det! Hör jag mig säga och i samma mening funderar jag på hur jag ska hinna med. Kvällen kommer och jag har då hunnit med mer än vad jag trodde var möjligt. Precis så som man säger ”vill du ha något gjort fråga den som är mest upptagen, han har tid”. Det ligger en hel del i det, jag behöver nog lite stress och en fullproppad kalender för att jag ska vara effektiv. De veckor som kalendern är några kilon lättare finner jag mig själv skjuta upp saker till morgondagen.
Vad är det som tar emot ibland? Vad är det som får mig att låta bli att ringa de där samtalen? Jag vet ju att det är bara att ringa så är det gjort, ändå sitter jag där på den sista dagen innan deadline och funderar på varför jag inte ringt innan!
Kommer framförhållningen med erfarenhet eller är det något man måste bestämma sig för att skaffa sig?
Jag hoppas på att jag bättrar mig på det här. För vem tycker om att alltid vara ute i sista stund?
Nu ska jag lämna tillbaka en bil jag tacksamt fått låna i en hel månad.
Trevlig måndag!
Så här har det sett ut de senaste dagarna. I lördags var det så pass kallt att ett av våra lamm frös ihjäl i ruskregnet. Skulle gärna kunna tänka mig lite sommarvärme, helst nyss. I helgen pratade vi med en markägare i grannbyn och ska på torsdag dit för att planera arrenden. Spännande tider trots kylan så är regnet det värsta då vårbruket blir så försenat.
Hoppas på torrare väder mot slutet av veckan.
Sitter på en blå sliten kontorsstol med knarrig rygg och nött dyna. Jag väntar, det har jag gjort väldigt länge nu. Tittar på klockan, en hel kvart till har gått utav tittande på den blå installationsstapelns långsamma färd från vänster till höger. Jag ägnar en snabb tanke på hur lång tid sammanlagt jag kan ha ägnat mig åt just detta. Det måste vara dagar uppskattad jag det till och släpper ut en suck medan jag ändrad ställning på stolen, den knarrar i protest.
Hemligheten med att hinna med mycket är att utnyttja den här tiden till annat. Effektivisera mera! Rimmar jag för mig själv i det tomma kontoret, de andra har redan gått på lunch. Jag blir nog kvar här tills de kommer tillbaka, smått vrålhungrig men garanterat nöjd över att ha hunnit med det jag ska.
Fast det har jag ju inte alls! Hunnit med. Inte på långa vägar, skoluppgifter som jag borde lämnat in för längesedan har fått stryka på foten och ge plats åt arbetet. För hur i intressant det än må vara att utbilda sig är det ändå svårt för mig att stå emot en lön. Den månliga välsignelse som inträffar varje 25:e.
Något det har gått väldigt snabbt att vänja sig med.
Datorn plingar till, jobbet kallar dags att knappa vidare någon annan stans än på bloggen. Trevlig torsdag på er!
Hittade den här videon på tuben, där nazister demonstrerar på gatan nedanför samtidigt som några spelar ”ge oss Sverige tillbaka” högt i högtalarna ovanför. Jag gillar inte nazister, de ger mig obehagskänslor i hela kroppen. Men jag älskar människor som vågar göra något sånt här! Det kanske inte ser mycket ut för världen men det är ändå en tydlig fot i backen, det här ni står för är inte ok!
Dessutom är Timbuktu och Promoes låt hur grym som helst! Lyssna, njut och inspireras till att säga ifrån. Det är inte ok hata folk för att de är födda på en annan plats!
Den finns där, varje dag, vardagsrasismen. Säger vi inte ifrån när vi hör något rasistiskt så kommer det bara att bli värre. Det går inte att tiga bort ett problem, alla bor vi på samma jord det är bara det att alla har tyvärr inte fattat det än.
Jag var nog en smula övermodig när jag satte mig i bilen i morse och tuffade upp emot Sundsvall i jakt på mina bröllopskläder. Timmarna gick dock snabbare än vad jag har tänkt mig. I vissa affärer fanns det kavaj med inga byxor, men inget kändes riktigt rätt.
Bestämde oss då för att leta vidare på annat håll. Väl inne i en av stans finare butiker känner jag mig med ens mer omhändertagen än vad jag gjort på länge.
Mannen i kassan var stiligt klädd, det syntes på hela hans kroppsspråk att han kunde det här med kostymer.
Jag väljer en grå kostym med svalt tyg och smal passform. Det är en väldigt stilig spegelbild som tittar på mig där inne i provhytten.
Nöjd och trött åker jag nu hemåt mot hudik i sommarvärmen.
Trevlig helg på er!!
Här är Scean ”day[9]” Plott han sänder videos från sitt rum varje dag i syfte att sprida glädje och visa alla gamers där ute att man kan faktiskt vara trevlig och gamer samtidigt.
Han har nu sänt 467st avsnitt och har på så sätt skaffat sig en enorm publik med flera undratusen tittare varje vecka. Scean reser nu världen runt och kommenterar StarCraft.
För de oinvigda kan detta vara en snabblektion i marsianska, men om du gillar att spela datorspel och gärna samtidigt besegra din motståndare genom att vara smartare så är Star Craft heltklart ett spel för dig!
Detta avsnitt är från 2010 varsågoda!
http://blip.tv/day9tv/day-9-daily-100-my-life-of-starcraft-3505715
Sitter och försöker klura ut något bra domännamn till bloggen då jag efter ingått äktenskap tar Martinas efternamn, kanske ska jag helt enkelt ska ta och flytta den till ramsinslantbruk.se/nåntingtufft
Jag får ta mig en ordentlig funderar på det här känner jag. Det vore skönt på ett sätt att ha den på samma sida som resten av pysslet på gården men jag vet inte om jag tycker den passar in där. Enklast vore att helt enkelt byta domän bara, billigt minst krångel och så drar jag ut på beslutet ngt år till.
Satt igår kväll och pysslade med en ”skype knapp” att ha här på sidan men jag fick inte till den som jag ville. Det vart både fult och funkade dåligt, mest skyller jag på Skype. För er som har Skype i telefonen och har ett telia abonnemang kan jag meddela att det kommer att kosta en slant att ringa med skype från och med i sommar. Utvecklingen gick visst åt fel håll här Telia!
Martina har nu börjat packa ner sina saker i lådor, om ca 2 månader så flyttar hon äntligen upp hit och blir hälsingetös. Jag är minst sagt urless på det här pendlandet, jag beundrar er som har stått ut i åratal! Personligen tror jag inte att det är nyttigt.
I morgon ska jag ta en promenad i grannbyn för att se över sommarens beten till fåren, ser framför mig hur jag i morgonkväll sitter och kliar mina myggbitna ben. Men det ska bli skönt att få ut krakarna på betet, det är då sommaren kan får börja på riktigt. Har funderingar mest hela tiden på vad jag skulle vilja göra här hemma på gården, som tex att sätta upp ordentliga stängsel närmast gården. Ett par som uppvaktningsvis kommer hålla i 15-20år. Något i stil med dessa som jag satte upp när jag jobbade nere på västkusten.
Solen tittar fram med jämna mellanrum, Teja ligger och vilar efter en strålande insats i dagens NN1. Efter gårdagens tävling följde en silvermedalj med hem. Husse är nog en smula stoltare än matte.
Vad dagen skörd blir återstår att se, fram tills dess så steker vi i majsolen. Trevlig söndag på er.